Nytt år
Jag har hittills bara minnen av en bra nyårsafton (den där jag och L träffades för första gången) men nu har jag en till. Gårdagskvällen var superkul och vi spelade mer sällskapsspel än jag har gjort sammanlagt på flera år. Jag, L, Alice och Lussan lagade god middag bestående av fläskfilé, hasselbackspotatis, bruchetta, massor av tzatziki och min pannacotta med hallon till efterrätt. Extremt lyckad middag skulle jag vilja säga.
Vi åt tills vi storknade och när vi satte igång med spelandet var det med en viss möda. Hur kul är det inte med sällskapsspel egentligen? Jag är ingen tävlingsmänniska i vanliga fall men där kommer djävulen fram i mig. L skrattar ihjäl sig när jag skriker "jag kunde" trots att det inte var min tur att svara på frågan.
Så fort någon inte kan svaret på sin fråga så skriker jag "jag kan, jag kan" och tittar på den utfrågande med en otålig blick. Vi började iofs med Monopol som inte är mitt favoritspel då jag aldrig hinner uppfatta att folk står på mina gator eller att jag har passerat gå och ska få inkassera 4000. Disträ är ordet i det här sammanhanget. Vi rev av spel på löpande band och jag envisades med att vi skulle spela mitt "vem vill bli miljonär"-barnspel men när häften av frågorna var i stil med "Vad heter Björnes snigelkompis?" (L hade inget svar på det) så blev inte engagemanget vad det borde ha varit.
Två minuter innan tolvslaget sprang vi desperat runt och letade efter tv-dosan för att få höra ringningen, men vi hittade den mirakulöst innan slaget. Jag fick min nyårkyss också alldeles på slaget. Det nya året kunde inte börja bättre.
Efter massor av chips och lite ostbricka tog vi oss an lillasysters idolspel, som trots att vi saknade mick var askul. Vi sjöng unisont till alla låtar vi kunde mer glatt än bra, med Alice som allsångsledare. Hon tog i för kung och fosterland och någonstans där fick hon till en cool andrastämma också. Finurligt. Vid tre hade vi sjungit alla låtar som fanns på dvd:n och L som skulle köra i massa timmar nästa dag följde med mig hem till sängen.
Tidigare på dagen fick jag en liten present av honom. Älsklingen tyckte att jag skulle ha något roligt att göra medan han var borta så jag fick en dvd med Pushing daisies. Jippi! :) Nu när han är borta passar jag på att gå runt i missfärgade trosor och mina fulaste mjukisbyxor, bara för att liksom...
Vi åt tills vi storknade och när vi satte igång med spelandet var det med en viss möda. Hur kul är det inte med sällskapsspel egentligen? Jag är ingen tävlingsmänniska i vanliga fall men där kommer djävulen fram i mig. L skrattar ihjäl sig när jag skriker "jag kunde" trots att det inte var min tur att svara på frågan.
Så fort någon inte kan svaret på sin fråga så skriker jag "jag kan, jag kan" och tittar på den utfrågande med en otålig blick. Vi började iofs med Monopol som inte är mitt favoritspel då jag aldrig hinner uppfatta att folk står på mina gator eller att jag har passerat gå och ska få inkassera 4000. Disträ är ordet i det här sammanhanget. Vi rev av spel på löpande band och jag envisades med att vi skulle spela mitt "vem vill bli miljonär"-barnspel men när häften av frågorna var i stil med "Vad heter Björnes snigelkompis?" (L hade inget svar på det) så blev inte engagemanget vad det borde ha varit.
Två minuter innan tolvslaget sprang vi desperat runt och letade efter tv-dosan för att få höra ringningen, men vi hittade den mirakulöst innan slaget. Jag fick min nyårkyss också alldeles på slaget. Det nya året kunde inte börja bättre.
Efter massor av chips och lite ostbricka tog vi oss an lillasysters idolspel, som trots att vi saknade mick var askul. Vi sjöng unisont till alla låtar vi kunde mer glatt än bra, med Alice som allsångsledare. Hon tog i för kung och fosterland och någonstans där fick hon till en cool andrastämma också. Finurligt. Vid tre hade vi sjungit alla låtar som fanns på dvd:n och L som skulle köra i massa timmar nästa dag följde med mig hem till sängen.
Tidigare på dagen fick jag en liten present av honom. Älsklingen tyckte att jag skulle ha något roligt att göra medan han var borta så jag fick en dvd med Pushing daisies. Jippi! :) Nu när han är borta passar jag på att gå runt i missfärgade trosor och mina fulaste mjukisbyxor, bara för att liksom...
Kommentarer
Trackback
