Det vackraste världen har sett

image512
Ren perfektion i form av en människa. En hy av sammet och muka rosenkinder. Ett ansikte som inte är av denna värld. Det finns de som är så vackra att det gör ont.

image516

När man ser en annan människa gråta så ser man en liten bit av det där mörka gömda som de har försökt dölja så hårt. Det är vackert när någon öppnar sig och ofrivilligt delar med sig lite av sitt eget mörka. Den värsta gråten är för mig den som bara är stilla, inga ljud eller grimaser, den gör ondast.



image513

Jag vet inte vad det är hos Antony som gör mig så sorgsen. En vuxen man i kvinnokläder som sjunger ledsna sånger är tillräckligt för att få mig att gråta men hans uppenbarelse när han sitter vid pianot och ler samtidigt som han sjunger om sina smärtor gör det olidligt vackert.

image514

Riktigt gammal kärlek får mig att bli alldes varm i bröstet. När jag var liten blev jag så generad när gamla människor gick och höll varandra i handen, men nu har jag förstått att gammal och långlivad kärlek är den mest åtråvärda. Är det inte otroligt att man fortfarande kan känna en sådan kärlek till någon efter ett helt liv tillsammans?

image517

Många påstår att det inte finns bättre och sämre musik men jag skulle vilja påstå att det här är musik i dess renaste form. Med den enkla anledningen att den verkligen påverkar hela kroppen direkt. Man blir inte bara ledsen eller glad utan allt på samma gång och man behöver inte tolka några texter, bara ta in allt eftersom tonerna når en. Huvudsaken är inte vad man känner utan att man faktiskt känner något. Det är musik för mig.

image515
Varje gång jag ser en förlossning, precis den stunden när mamman har krystat för sista gången och barnet kommer ut i ljuset med hela sin lilla kropp. Sekunden då mamman får barnet i famnen och får se dess ansikte för första gången, det känns verkligen trots att man bara är en åskådare. Trots att man bara ser det genom en skärm. Jag undrar verkligen hur det känns att bokstavligen ha ett liv i sina händer? bara sådär plötsligt. Ett nyfött barn är så skört och skrynkligt och blodigt men mamman är fortfarande alldeles betagen. Det är hennes lycka som får tårarna att trilla på mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0