Jämställt påsklov

Jag har faktiskt ett slags påsklov nu och det är trots den stundande tentan, otroligt skönt. Det roligaste med påsk är att alla utflyttade vänner kommer tillbaka igen och allt känns lite "som förr". Igår kom C och S upp till Umeå och hälsade på mig vilket var väldigt trevligt. Jag bjöd på ännu en misslyckad morotskaka (otroligt att man kan misslyckas två gånger på raken med samma recept!) men den här gången stannade den i formen, istället var den som en kladdig deg i mitten. Jaja, kanterna var iaf goda :)

Vi gick en sväng på stan och for sen hem till kära övik igen för en tjejkväll hos C där J joinade också. Lite singstar (det är ju svårt!), fastän dom andra bangade rätt snabbt. "Man måste ju vara onykter", lite varma mackor och chips plus en massa snack, helt enkelt en väldigt trevlig kväll. Enda tråkigheten är väl att alla verkar hoppa av utgången på lördag, vilken jag hade sett fram emot.. Så längesen vi fick gå ut allihopa tillsammans, men det verkar inte vara lika populärt med utgång längre. Bara en massa dåliga ursäkter. Undrar vad det kan bero på? :/... Jag, Alice och E får röja själva istället men det kan nog bli svinkul det också :)

Det är intressant hur mycket man hinner prata på en enda kväll. Blir nog lätt så att man har en massa att uppdatera varandra på när man inte är en lika naturlig del av varandras liv längre. Borde kanske bli lite konstlat och ytligt när man väl träffas men igår kändes det verkligen nästan "som vanligt" igen. :) Även om man inte är lika tighta som förr så finns banden (och alla minnen) kvar vilket är roligt.

Blir bara lite smått upprörd när jag hör hur hushållsarbetet fördelas i samboskapen bland vännerna.

Tjejer, om ni gör allt nu "mest för att det är roligt" eller för att "han lagar sämre mat än mig" så är risken stor att ni står där som bittra gifta fyrtioåringar som skäller på er man för att han aldrig gör något. Er man vill inte ha en fru som jämt tjatar och bråkar om småsaker och ni vill inte ha en man som bara sitter och läser tidningen efter en hård dags jobb;) Även om matlagning är jätteroligt i början av förhållandet så är det inte lika roligt att steka dom där köttbillarna för 557:e ggn eller att plocka upp allas smutsiga strumpor för att ingen annan förstår att det måste göras. Nä, ska det blir nån jämställdhet så måste man försöka fördela det jobbiga (och roliga) jämt redan från början. Det är lätt att glömma att diskning är något som måste göras varje dag medan bilen behöver tvättas mkt mer sällan.

Det är skillnad på att inte se när det behöver städas och att låta bli att göra det för att man vet att någon annan har huvudansvaret. För övrigt så är det en fördel om man lär sig sätta upp den där glödlampan eller hyllan själv (det är faktiskt lättare än man tror) så slipper man tjata på honom att han ska göra den delen bara för att man själv inbillar sig att man inte klarar det. Vill du ha nya tapeter men inte han? Lär dig sätta upp dom själv, så slipper han ditt tjat :) Kan han inte laga mat? Lär honom då så har han inte den ursäkten längre. Vem vet, han kanske till och med förstår tjusningen med det?

Jag påstår inte att man bör fördela hushållsarbetet på millimetern lika eller att det ens är nödvändigt att båda kan ALLTING. Men märker man att själva arbetstiden (och då menar jag den som sker i hemmet) är väldigt ojämnt fördelad så bör man kanske tänka om. Ordet är jämställdhet, hur man sen väljer att operationalisera det begreppet är upp till varje par. Men min tes är att det leder till ett lyckligare förhållande (även om det bara är på sambonivå) Någon som håller med, eller inte?

Idag har jag och L åkt pulka. Det var roligt :) När vi gick till pulkbacken åkte en massa småungar förbi oss i en buss, dom tryckte näsorna mot rutorna och glodde på oss, undrar om de tyckte att vi var patetiska? Jag kaste snö i L.s ansikte och puttade ner honom i snön men det måste ha gjort ganska ont för det vara bara hård is under ett tunt lager snö. Men jag fick igen sen. När vi åkt tillräckligt (man orkar inte gå upp för backen lika månger gånger nu som när man var liten) så gick vi hem och drack te. Kom på sen att vi inte har prövat den bästa backen än. Den där man brukar ha snowracertävlingar, hoppas att snön är kvar nästa vecka!

image520

Jag har köpt en ny matta :) En grön rya från Ellos. Tror den kommer passa till den grå soffan. Samma som på bilden (som jag snodde från nån jag inte minns namnet på) men här der den mer grå ut. Mkt grönare i verkligheten.

Kommentarer
Postat av: Jag

Får man bo gratis så måste man ju göra nåt i gengäld ;)

2008-03-19 @ 22:35:05
URL: http://thepretender.blogg.se
Postat av: Johanna

Jag klagar inte på att jag lagar matrn, gör det med glädje tills jag är pensionär och längre ändå. Bara jag slipper diska och städa. Ser det fortfarande som jämställd fördelning av arbetssysslorna. Man måste inte fördela allt rakt av, är min åsikt. 50-50 av det man tycker är minst tråkigt =)

2008-03-20 @ 10:28:02
URL: http://bofink.blogg.se
Postat av: Sana

Som jag nämnde i en kommentar på bofinks blogg så tror jag att det är en fördel i det långa loppet om båda parter bhärskar samtliga av de dagliga sysslorna och försöker turas om med dem. Jag tror att man blir väldigt less i slutändan annars. Det känns oundvikligt och upplagt för bråk. Och som svar på din kommentar C så har du rätt i att något måste man göra om han betalat hyra men det blir ju lite hemmafruvarning på det hela om han betalar hela hyran. Som du säger så blir det lätt då att man känner sig skyldig att göra alla syssor. Så länge det inte inkluderar några barn så är det ju oftast lugnt om man själv trivs med det :)

2008-03-21 @ 19:25:43
URL: http://sannaisabella.blogg
Postat av: Johanna

Nja, tycker fortfarande inte att båda parter måste ta del av alla dagliga hushållsysslor. Du skriver att båda bör behärska alla delar för att det inte ska uppstå bråk längre fram, men jag vet att jag k-a-n diska och damsuga, därför måste jag inte underhålla det. Och Perre k-a-n laga mat, tiderna passa däremot bättre till att jag (oftast, inte alltid) gör det. Vi tar inte del av allt, bara för sakens skull, men lyckas ändå dela det jämt. Tycker jag =)

2008-03-22 @ 16:49:43
URL: http://bofink.blogg.se
Postat av: Evelina

Kloka ord, Sanna! Ska verkligen ha de i åminne när jag kliver in i sambolivet. häftigt att se hur språket verkligen förändras när man råppluggar forskningsmetodiken; "operationalisera". hoppas du haft en skön påsk!

2008-03-25 @ 16:57:21
URL: http://tankefterfore.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0