Tatueringar och poesi

De flesta som känner mig vet att jag jag känner  ett starkt motstånd till allt vad tatueringar heter. Det är inte vackert och ganska riskfyllt i den mening att man kanske ångrar sig senare. En tatuering sitter där den sitter och då är det otroligt viktigt att man väljer något som man kan identifiera sig med. Min lillasyster har redan en och vill skaffa fler och min minsta lillasyster tänker skaffa en så fort hon får tillåtelse, jag försöker avråda.
 Fast ändå, kan det ibland, väldigt sällan hända att jag fastnar för en. Här är några poetiska motiv som jag skulle kunna tänka mig att göra om jag någon gång fick den befängda idén att vilja rista in färg under min hud. Skickar iväg en liten utmaning , bofink vilken tatuering skulle du välja?



Maskrosblad som sprids i vinden och en önskan som går i uppfyllelse





Två svalor som vill mötas bildar en fin symmetri




En ensam fågel som sjunger sorgset i ett rönnbärsträd

 flickr.com

Kommentarer
Postat av: Tessan

Hej



Vilken fantastisk tatuering, fågelen som sjunger i rönnbärsträdet. Men du, är det ditt bröst som putar fram på bilden.I så fall måste du ha härligt stora bröst för att vara så smal.



Puss Tessan

2012-06-26 @ 13:45:33

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0