sannaisabella

Jag gillar gamla hus och nya hus i gammal stil. Det skulle vara spännande att ta på sig en så stor uppgift som att renovera ett helt hus eller att planera ritningen för ett nytt. Sådant drömmer jag om när andra drömmer om att backpacka jorden runt. Här är några hus jag tycker mycket om.

När jag lyssnade på visor till bröllop så snubblade jag över denna. Ingen sång om lycklig kärlek utan raka motsatsen. Den här låten beskriver mitt i prick hur det är att vara olyckligt kär, den är en folkvisa skriven för många år sedan men så allmängiltig att den är värd att lyssna på. Man kan jämföra den med Kents "Utan dina andetag" då texterna egentligen handlar om samma längtan efter att vara någon annans älskade. Folk har varit lika olyckligt kära i alla tider, jag vet inte om det är en tröst men så är det.

Du som har mitt hela hjärta
du som utgör all min fröjd
Kom och lindra du min smärta
utan dig är jag ej nöjd

Jag må så i mörkret vandra
med mitt får jag vilse går
När jag ser att alla andra
var och en sin maka får

Varför dröjer du så länge
varför oroar du mig så
När jag saknar ditt umgänge
varför ska jag leva då

Döden må mig hädan taga
livet är en börda svår
Jag må följa dina lagar
i min första ungdomsvår

Fast jag må mig munter visa
när jag uti sällskap är
Kan det ej den oro lisa
som jag i mitt hjärta bär

Munnen ler, men hjärtat det svider
och jag säger att jag är nöjd
Fast jag uti tysthet lider
överlämnar all min fröjd

Du som har mitt hela hjärta
du som utgör all min fröjd
Kom och lindra du min smärta
utan dig är jag ej nöjd

Jag var på vigsel idag. En gammal barndomskompis gifte sig och jag grät redan under ingångsmarschen. Man har hört melodin tusentals gången på filmer och visst jag har varit på bröllop förut, även om det var många år sedan, men ändå.. Det kändes så mycket. Brudtärnan grät, bruden grät och när även brudgummen grät så gick det bara inte att stoppa. Man får känna ett litet uns av den lycka som de känner just den stunden, det är fint. De spelade för kärlekens skull och L tryckte min hand när tårarna envist trillade ned på klänningen. Kort sagt var det mycket känslor på en och samma timme. Jag vill gå på fler bröllop :)

Bröllopslåtar är viktigt. Hur ska man kunna välja två stycken när det finns så många fina?

Jag skulle ha kunnat tänka mig att välja denna, texten talar så mycket för sig själv att låten med fördel skulle kunna sjungas à capella. En sångerska, en mick, en spröd röst som ekar mellan väggarna i en stor kyrka och en knäpptyst, andlös publik. Tänk vad vackert. Hittade ingen bra version på youtube men här hör ni iaf hur melodin låter.

	Kärleken kommer och kärleken går, ingen kan tyda dess lagar. Men dej vill jag följa i vinter och vår och alla min levnads dagar. Mitt hjärta är ditt, ditt hjärta är mitt och aldrig jag lämnar det åter. Min lycka är din, din lycka är min och gråten är min när du gråter.				Kärleken är så förunderligt stark, kuvas av intet i världen. rosor slår ut ur den hårdaste mark som sol över mörka gärden. Mitt hjärta är ditt, ditt hjärta är mitt och aldrig jag lämnar det åter. Min lycka är din, din lycka är min och gråten är min när du gråter ja gråten den är min när du gråter.

Att göra egna glasspinnar i formar är kul :) Problemet är bara att de oftast är rena sockerbomber som smakar koncentrerad saft. Jag hittade tre roliga recept hos Cookiemag som är både goda OCH nyttiga. Vad sägs om Vattenmelonglass, Youghurtglass eller Tropisk sorbetglass? Alla är hur lätta som helst att fixa själv. Vill man ha liten sötma så tillsätter man bara en liten dutt socker och koncentrerad citronsaft fixar syrligheten. Detta måste jag testa! Finns säkert en massa egna varianter man kan experimentera med också.

Det är riktigt jobbigt att vara inredningsintresserad student. Man vill ha fint och trivsamt omkring sig men det blir sällan pengar över till piffiga och icke ätbara ting. Men jag brukar därför försöka hitta så mycket som möjligt på second hand då man får så himla mkt för pengen där. Även om det ofta är slitet och gammalt så kan man själv fräscha upp grejorna och få en cool grej som ingen annan har.
Några exempel:


50-talet är hett nu och loppisarna är sprängfyllda av 50-talsgrejor. Letar man ute på landsbygden så är sakerna också betydligt billigare där än i storstäder där 50-tal är eftertraktat och därigenom ofta dyrt.
Här är en gammal byrå i en vanlig modell som blir riktigt snygg med en mönstrad tapet (räcker med en fondvägg) och en massa små tavlor i udda ramar. Sådana finns det också gott om på loppis, det gäller bara att komma på vad man kan göra för snyggt av dem.
Bordet i teak är läckert och 50-talskänslan förstärks med de gamla krukorna från Uppsala ekeby. Hattasken är underbar.


Ännu mer 50-tal. Telefonhyllorna finns att få tag på lite överallt och med en snygg kobra på och en färgglad, designad stol bredvid så har du genast en inbjudande hall (lampan är en gammalhårtork från en frisörsalong).
På stringhyllan har man en liten samling med vitt stengods och pressglas i olika former. En del gammalt annat nytt. Färgen binder ihop det hela och gör det till ett stilrent stilleben. Samlingar ö.h.t. är fina och kan lika gärna bestå av billigt krafs bara det är uppställt fint och det finns någon sorts tanke bakom.

Böcker finns i tusental på loppis och kostar oftast mellan en och tio kronor. Det är fint att inreda med böcker och vem bryr sig om man inte kommer att läsa alla. Ett kul sätt att dra blickar till boksamlingen är att sortera ryggarna efter färg.

Vitt tröttnar man aldrig på, en bra färg att ha som bas i sin inredning. Stolar är något som det nästan alltid finns gott om begagnat även om det inte alltid finns fyra av varje sort. Tar man ett gäng och målar dem i en fin högblank kulör så ser de genast nya ut men i en snyggare och mer unik design än man kan hitta på IKEA.
Ett virkat överdrag till stolen är tidskrävande men det kan inte bli mer hemmagjort än så, inte mer hemtrevligt heller.

Saknar man tavlor så går det fint att hänga upp annat man har tillgängligt. Varför inte bakformar sprejade i alla möjliga färger? Eller kanske brickor eller tallrikar?

Pallar kan vara bra till allt möjligt och man kan placera dem lite varstans i hemmet. Stoppade pallar är oftast lätta att klä om i ett tyg man gillar. Måla i en färgstark kulör så att även pallen får ta lite plats, bra att ha även när det kommer extra gäster.

Såg på Belinda Olssons talkshow idag, hon hade bjudit in den kvinnliga komikern Nour El-Rafai (som bland annat medverkade i melodifestivalen). Nour pratade om något som jag tycker är ganska intressant. Hon sa att hon tyckte att det var så tråkigt att tjejer inte kan skämta om sex på samma villkor som killar. Tjejer kan t.ex. inte skämta om sina kroppar på samma sätt som killar. Det är svårt för en tjej att vara naken och visa sin kropp på ett skämtsamt sätt.

Nour menade att killar närsomhelst kan skifta sina kroppar mellan att vara sexiga och roliga, medan det är nästan omöjligt för tjejer. När Naken-Janne springer runt med snoppen i vädret i farmen så är det roligt, men skulle Farmen-Christina ha kunnat sitta med brösten vällande över köksbordet utan att folk blev rosenrasande? Tveksamt.

Minns också hur provocerade folk blev i ”Bara bröst på badhus-debatten” för ett tag sen. Många vämjdes över att behöva se nakna kvinnobröst i offentliga sammanhang. Orsakerna var skilda men de flesta var eniga om att det var fel. Bröst är starkt kopplade till tabu och tabut beror till stor del på sexualiseringen av specifika kroppsdelar. Bröst är sexuellt. Sex är tabu i offentliga sammanhang. Alltså: bröst blir tabu i offentliga sammanhang.

Vad dessa Topless-badare ville var att avsexualisera kvinnokroppen men de flesta dissade dem ändå, var det för att man tyckte att brösten inte går att avsexualisera eller för att de inte bör, månntro?

Tjejers nakenhet är oftast antingen vackert och sexigt eller frånstötande och äckligt. Sällan roligt. Vissa kontrar med att killars kroppar i överlag är fulare än tjejers, de är oftare än tjejer mindre fåfänga och försöker inte se snygga ut på samma sätt. Män har liksom råd att vara fula.

Men om en tjej vill vara ful då? Om hon slutar försöka se snygg ut för en stund och tar fram de fulaste sidorna hos sin kropp för rolighetens skull. Tänk er att Babben Larson skulle ställa sig och jonglera med brösten eller visa upp sina celluliter i direktsändning. Skulle det vara roligt? När Gert Fylking gjorde helikoptern i tv så skrattade många hysteriskt. Med tanke på hur provocerad mannen blev som Nour blottade brösten för i Humlegården (för rolighetens skull) så förstår jag att hon tycker att det är svårt. Vissa killar vill att tjejers kropp ska fortsätta vara sexuella/vackra och inget annat. Visst jag förstår hur ni tänker killar, men vi tjejer då? Se det ur vårt perspektiv. Om ni män så gärna vill driva med era kroppar, vad får er att tro att de inte samtidigt blir avsexualiserade i våra ögon? Om ni kan komma undan med att vara fula och osexigt roliga ibland för att vara sexgudar i nästa sekund så vill vi också få vara det. Det ska vara rättvist ju. :)

 

Pröva att sök på "Funny naked woman" vs. "Funny naked man" på Google så förstår ni ännu tydligare vad Nour menar.

Jag hörde "Detektivbyrån" på tv ikväll och blev så glad i maggropen av att höra deras fantasifulla musik att jag måste få dela med mig av den. Jag hörde dem första gången när de satt på gatan och spelade på Storsjöyran och fastnade direkt för blandningen av Dragspel och Xylofon. Den gången spelade de en låt som påminde mycket om La valse d'Amelie (från filmen) och medan man gick där längs gatan och lyssnade på deras energiska plinkanden så blev man med ens förflyttad in i sagans land. Nästan som att vara liten igen och gå på en enorm cirkus med en sockervadd i handen där man tämjer lejon och lär elefanter att räkna. Om man bara för en stund vill gå omkring och känna sig som en prinsessa i en lite mer färgstark värld så ska man stoppa in mp3-lurarna i öronen och lyssna på den här musiken.

Instrumentell musik kan vara alltför experimentell ibland men här är det mest glada och energiska melodier som känns alldeles lena i öronen. Jag fastnade aldrig för tv-spelsmusiken när den gjorde sitt intåg, kändes alldeles för sterilt och blip-blopigt. Sagomusik är mer min melodi.

Annan musik jag tycker om med dragspel i är romsk musik, sån där som fick en att älska filmen "Svart katt, vit katt" och skratta åt "Allt är upplyst". Soundtracken till båda filmer är nästan bättre än filmerna i sig tycker jag.

Sträckläste en riktigt bra bok igår som jag hittade för fem kronor på bibblans utförsäljning. "Kamalas bok" av Inger Edelfeldt. Det fanns mycet klokt i den och en speciell mening jag fastnade för var denna:

"Det är det underliga med att vara vuxen: allt är på blodigt allvar men det känns som om det vore på låtsas. När man var liten var allt på låtsas men det kändes som om det var på allvar."

Visst är det lite så ibland? Man erinrar sig att allt var lätt när man var liten och alla problem var obetydligt små men just då så var det på blodigt allvar. Nu kör man omkring i egen bil och går till jobbet och leker vuxenleken så bra att man nästan lurar sig själv. Undrar om man kommer tänka samma sak om ungdomstiden när man är 50. Varför tog man allt på blodigt allvar när det egentligen inte hade så stor betydelse? Sån är jag åtminstone, varje beslut i mitt liv känns som livsavgörande och jag hoppas att jag kommer kunna skratta åt det om 30 år.